Bjurholmsgatan har fått namn efter Anders Bjurholm (1826-1913) som 1852 övertog ett tidigare startat bryggeri och snart gjorde sig känd som en framgångsrik bryggare.
Enligt Martin Stugart genomkorsades Södermalm på 1600-talet av en del av den stora grusås som kallades Sandberget och gav upphov till olika gatunamn i dess närhet.
F d Nya Sandbergsgatan
Sålunda har Gotlandsgatan, Bjurholmsgatan och Brännerigatan ömsom kallats Sandbergsgatan (1696), Nya Sandbergsgatan (1705), Sandbergs gränd (1733) och Sandbergs Tvärgränd (1820). Den sistnämndas sträckning gick från Östgötagatan 61 över till nuvarande Katarina Bangata 38 (då Axelsgränden).
Vid namnrevisionen 1885 beslöt man att göra sig av med alla Sandbergs gatunamn. Nya Sandbergsgatan fick heta Bjurholmsgatan. Och Sandbergs Tvärgränd försvann helt. Namnet Bjurholmsgatan fastställdes 1913.
Bjurholmsplan
I det kvarter (Harven) där Bjurholmsplan sedan anlades hade Anders Bjurholm lager och en stor iskällare. Planen avsågs först få namnet Bryggeriparken eller Ringvägsparken och gatubiten mellan parken och Ringvägen namnet Mältaregatan.
Så småningom (1913) stannade Stadsfullmäktiges beredningsutskott för Bjurholmsgatan för gatans båda delar och Bjurholmsplan för den planerade parken.
Grannhuset f d Katarina sjukhus
Tidigare fanns alltså i kvarteret Tegen (mellan Bjurholmsgatan och Brännerigatan) bryggeri och kronobränneri. Sedan byggdes husen i kvarteret om och Provisoriska sjukhuset, ”Kopphuset”, en filial till Serafimerlasarettet, öppnades 1831. 1878 blev det officiella namnet Katarina sjukhus. 1902-1935 användes det som sinnessjukhus och det ryktas att bl a Hermann Göring varit intagen där. På 1960-talet blev det konstnärsateljéer i huset.
Nackas hörna
Intill nästa kvarter står en skulptur av Olle Adrin som föreställer fotbollspelaren Lennart ”Nacka” Skoglund, som växte upp vid Katarina bangata 42.
Här samlas Nackas fans varje julafton klockan 13 för att hedra hans minne.